Blötbergets Kulturförening

Blötbergets gruvfält

1768 är första gången Blötbergets gruvor omnämns i en bergmästarrelation. Där sägs att: Blötbergsgrufvan är 4 famnar och 11 qvarter djup, 6 famnar och 4 qvarter lång, 2 famnar och 1 qvarter bred samt att därur brutits 275 lass qwickstensmalm. Malmen råkade snart i vanryckte på grund av den höga fosforhalten och brytning förbjöds tidvis då den gav kallbräckt järn. 1787 Flygruvan omnämns för första gången och torde vara identisk med Blötbergsgrufvan. 1787 års bergmästarrelation anger att i Blötberget “så bearbetas de kallbräckta brotten efter behov av varje hyttelag”. Uppköpare av denna malm var i första hand de närbelägna hyttorna, såsom Gonäs masugn och Björnhyttan, men även mera avlägsna som Sunnansjö hytta, Abäckshyttan (sedemera Nyhammar), Marnäs hytta, Räfvåla masugn, Snöå masugn, Björsjö hytta m.fl. 1800 I början av detta århundrade börjar Betstagrufvan omnämnas och torde vara den mest givande gruvan vid denna tid. 1815 Den första interimutmålsindelningen genomförs i Blötberget med 7 st utmål lagda. 1830-talet. Från detta årtionde var Stora Kopparbergs Bergslag ägare till följande utmål inom Fredmundbergs- och Blötbergsfältet: Hercules-, Betsta-, Hugget-, Å-, Carlsvärds-, Ljus-, Kompani-, Guldkanne-, Kagg-, Carlbergs- och Sandellsgruvornas utmål. 1830 Utmålsindelning genomfördes med ett 30-tal utmål lagda. De flesta gruvorna bröts på svartmalm och hade relativt hög fosforhalt. Några större brytningsvolymer kom man ej upp i vid denna tid på grund av den höga fosforhalten samt dåliga transportförhållanden. 1879 Thomasprocessen, som möjliggjorde användning av fosforrik malm vid järnframställning upptäcktes, och när den blev etablerad i Europa steg värdet av Blötbergsmalmen och en allt intensivare brytning startade.

1897 Den av Nyhammars bruk bearbetade Flygruvan nedlägges då malmhalten blev för låg, ej över 58%. 1900 Den 1 juni bildas Bergverksaktiebolaget Vulcanus då den Holländska firman W:m H. Muller & Co tillsammans med bankdirektör Louis Fraenckel med hälften var tillskjuter ett belopp av 1.250.000 kr för inköp och exploatering av malmfyndigheterna. Se Erik Falks minnesnoteringar från tiden som gruvförvaltare 1900-1902 och verkställande direktör 1902-1910 vid Bergverksaktiebolaget Vulcanus. 1917 Nya anläggningar för sovring och anrikning tas i bruk. Detta var framtvingat av den ökade produktionen. Mycket av den utrustning som installerades i dessa verk var av egen konstruktion. 1927 Ägaren till Bergverksaktiebolaget Vulcanus, W:m H. Muller & Co överlåter 3/4 av aktiekapitalet på 3 tyska stålverk med lika stora andelar, Hoesch Köln Neuessen AG, Krupp AG och Gutehoffnungshutte. Bolagets ledning samordnas med gruvbolagen i lekomberg, Håksberg och Stollberg i den sk. lekombergsgruppen. 1943 Stora Kopparbergs Bergslags AB påbörjar undersökning av malmtillgångar inom egna utmål i Blötbergsfältet. 1946 Stora Kopparbergs Bergslags AB börjar bygga en ny modern gruvanläggning norr om det befintliga gruvområdet. 1949 Stora Kopparbergs Bergslags AB inköper Bergverksaktiebolaget Vulcanus med tillhörande gruvor och mark och blir ensamt att bedriva gruvdrift. 1965 Malmbrytning och uppfordring i Vulcanusschaktet som pågått sedan 1900 upphör. 1977 SSAB Svenskt stål AB bildas och tar över ägandet av gruvan. 1978 Beslut tas om nedläggning av Blötbergets gruva. 1979 Den 30 juni 1979 lades driften ner och gruvan vattenfylldes. 2011 Nordic Iron Ore AB planerar för återstart av Blötbergsgruvan med full drift 2015. Den planerade återstarten med full drift har framflyttats till 2022. Källa:Jernkontorets annaler 1898. Nyhammars bruks arkiv. Arkivcentrum i Dalarna. Länsarkivet i Håksberg. Christer Fredriksson, historik över gruvor i Blötberget.