Kejsar Calle Sunesson Vissångare, textförfattare, kompositör och konstnär
© Blötbergets Kulturförening 2011
Startsida Om oss Gruvfält Idrott Galleri Kontakt Styrelse Arkiv
Jag är en gammal omodern och genomdjävlig narr som sjunger mina visor utan volt och elgitarr.....” Kejsar Calle är en egensinnig människa. Han har gått sina egna vägar på sidan om de stora estraderna. Han anser att visan kräver en intimitet, en närhet till människorna som lyssnar. Sedan 1951 då han debuterade på konserthusets lilla sal i Stockholm har han turnerat i de nordiska länderna och framfört egna och andras visor i föreläsningslokaler för en liten men visälskande publik. Kejsar Calle bor i Tällberg, men han är född i Blötberget och härstammar från Kejsarfall i Tyngsjö finnmark mellan Dalarna och Värmland. Hans visor och dikter omfattar allt från finstämt lyriska klanger till självironiska humoresker. Till de senare hör “Kakelugnsvalsen”. Den har en intressant tillkomst- historia. Kejsar Calle hyrde en gång en 16-rummare i Värmland för 15 kronor i månaden. Villkoret för den låga hyran var att han skulle hålla huset varmt hela vintern. Han hyrde i månaden juli och då var det inget problem. Han skrev visor och målade. Han hade just avverkat Ingesunds folkliga musikskola och Otto Skölds målarskola och hade inte riktigt bestämt sig för vilken av konstarterna som skulle få dominera hans liv.
Fram i oktober började det bli kallt och han tvingades köpa ved och elda i sexton kakelugnar. Det var både dyrt och arbetsamt. Det blev liten tid över för att måla och skriva visor. Det var då en morgon när han vaknade och frös som han fick uppslag till “Kakelugnsvalsen” och sedan gick det lättare att både elda, måla och skriva visor. Och i denna energibristens tid kan man stämma in i refrängen: “Vad vore stugan förutan en kakelugn vad vore vedboden utan ved vad vore skorstenen utan kakelugn och kråkor som tittar ned”   Kejsar Calle har delat sin tid mellan att måla, skriva vistexter och att komponera melodier. Motiven i hans måleri är ofta bilder ur visans värld. Det blir därför ingen motsättning för honom att samtidigt arbeta med bild, ord och ton då bild och dikt ingår i en musikalisk enhet. Som tonsättare har han lyft fram texter hos diktare som Jeremias i Tröstlösa, Dan Andersson, Einar Skjaeraasen, Nils Ferlin, Gustaf Fröding, Busk Rut Jonsson och Paul Lundh. Texten hämtad från “Våra visdiktare” av Hans Bing/Bert Olls
             Kejsar Calle Sunesson sjunger “Höstvisa”