Gottmar Trogen Spelman och trubadur
© Blötbergets Kulturförening 2011
Startsida Om oss Gruvfält Idrott Galleri Kontakt Styrelse Arkiv
Gottmars berättelse om sitt liv som musikant: År 1931 var nog, tror jag mig minnas, ett år då allting vaknade så där riktigt inom mig. Jag menar beträffande musik samt flyg, ja även skolan började då. Musikintresset kanske jag hade fått tidigare av min far som spelade dragspel, och mycket bra tyckte vi alla som hörde på. Mitt musikliv började med att jag utav mina föräldrar fick en liten fiol, 1/4 storlek. Jag fick sällskap i musicerandet av en mycket god vän som hette Lennart Sunesson. Vi fick lektioner av en snäll farbror som hette Rickán och bodde i Slogåsen en plats någon km hemifrån. Där fick vi lära oss de första stapplande greppen på detta svåra instrument. Varje söndag hade vi lektioner. Vi betalade 2 öre per lektion. Så fick vi kaffe, bullar och kakor av fru Rickán, så mycket vi orkade få i oss. Förtjänsten för fam. Rickán blev nog på detta vis ej så stor. Tyvärr blev inte den skoltiden så lång för oss som vi hade hoppats, ty till vår stora sorg fick inte vår kära Rickán vara med här i livet utan dog väldigt hastigt. Ja nu var det bara att söka någon annan lärare för oss. Den fann Lennart och jag i Klenshyttan som ligger ungefär 4 km från Blötberget, och hans namn var Einar Lindgren. Han var också en duktig lärare och hos honom gick jag tills jag var tio år. Det hade blivit en längre tid däe om inte olyckan hade varit framme. Det gick till så att under färden hem (med cykel) från en lektion råkade jag slå knät i fiolfodralet som hängde på styrstången och det blev ju som alla kan förstå ett kast i backen. Efter det var det ingen fiol mera ty den gick sönder i små små stickor. (Det var inte samma fiol jag beskrev i början, ty det här var en fullstor fiol) Ja nu blev jag ju ledsen och det blev även far och mor. Min far som var gruvarbetare hade inte så gräsligt med pengar så han sa till mej: “Nu är det slut med musiken för din del, jag har inte råd att köpa någon ny fiol” ja det blev ju inte någon större glädje av det budskapet heller. En dag när min far kom från sitt arbete, sa han att en kamrat i gruvan hade ett gammalt dragspel som han ville ha 50 kr för. Är du intresserad pojke så ska vi försöka att köpa det. Ja jag behöver inte nämna hur glad jag blev för det. Dragspelet blev mitt huvudinstrument från den dagen. Året var 1934 och jag tror det var i jultiden.
Gottmar sjunger Dan anderssons “Till min syster”